💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3941.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-03)

➡️ Next capture (2023-01-29)

-=-=-=-=-=-=-

Babyboom ver och kommer inte tillbaka

Publicerad 2012-03-21 07:33

Foto: Paul Hansen Att skaffa ett tredje barn r ett st rre projekt och enligt

trebarnspappan Tobias Talltorp, h r med dottern Signe, f rklaringen till att de

flesta v ljer att ha tv .

Babyboomen i Sverige r ver och n gon ny r inte att v nta. Den r dande samh

llstrenden r att barnaf dandet som l nge kt upp och ned har stabiliserats,

sp r Statistiska centralbyr n i en ny framtidsprognos.

 Vi tror inte att det kommer att bli n gra fler dramatiska upp- och nedg ngar

f r kvinnors fruktsamhetstal, s ger Lotta Persson, som arbetar med

befolkningsprognoser p Statistiska centralbyr n (SCB).

Fruktsamhetstalet visar hur m nga barn som f ds ett visst r, f rdelat p

samtliga kvinnor i fertil lder (16 45 r). I fjol var fruktsamhetstalet 1,9

och det r den niv n som SCB nu tror att Sverige kommer att ligga kvar p , och

det under en mycket l ng tid.

Hur kan ni dra den slutsatsen? Fruktsamhetstalet har ju varierat kraftigt under

1900-talet och ven r rt sig hittills under 2000-talet?

 Det kommer troligen inte att ske f r ndringar i samh llet p samma s tt i

forts ttningen. Orsakerna till de upp- och nedg ngar som har varit kommer inte

tillbaka, s ger Lotta Persson.

P 1970-talet dalade fruktsamhetstalet. F rklaringen till det anses vara att

kvinnorna d hade sv rt att f rena arbete och barn.

 De sv righeterna finns inte kvar i samma utstr ckning. Exempelvis har

barnomsorgen byggts ut och f r ldraf rs kringen har f rb ttrats.

Kring 1990 var det dags f r en babyboom igen. Fruktsamhetstalet steg till ver

2,0, men sj nk sedan till en bottennotering 1999.

 Den nedg ngen var konjunkturdriven och p verkad av omstruktureringar i samh

llet. Det nya d var att allt fler valde att utbilda sig allt l ngre f r att f

ett jobb. Det ledde till att vi fick fler mammor som f dde barn senare i livet,

eftersom de flesta v ntar med att skaffa barn tills utbildningen r klar. D r

r vi n i dag och vi tror att den h r situationen kommer att best eftersom

utbildningskravet kommer att finnas kvar, s ger Lotta Persson.

SCB r knar med att medel ldern p f rstag ngsmammorna har stabiliserats p

dagens niv , det vill s ga 29 r, och att den kommer att ligga kvar d r.

Under senare r har det talats om en trend med att ha tre barn.

Att den finns bekr ftar Lotta Persson, men den r cker inte till f r att p verka

landets f delsesiffror.

 Om trenden med ett tredje barn kommer att best r sv rare att f rutse

eftersom det valet r konjunkturk nsligt, men det kan mycket v l vara s att vi

kommer att ligga kvar p dagens niv av familjer som skaffar ett tredje barn.

I maj kommer SCB:s nya prognos om fruktsamheten i Sverige. Pro gnosen str cker

sig fram till 2060 och den kommer att skilja sig fr n den som publicerades i

fjol.

 Mycket talar f r att vi h jer antagandet som vi gjorde d om att

fruktsamhetstalet skulle g ned. Nu talar v ra data som sagt f r att vi i st

llet ligger kvar p dagens niv , s ger Lotta Persson.

Annika Carlsson

annika.carlsson@dn.se