💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3840.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

-=-=-=-=-=-=-

Avgift p h gskolan b r tas bort

De nya avgifterna f r utomeuropeiska studenter har f tt dem att v lja bort

Sverige. Stockholms l ros ten b r f g ra undantag fr n reglerna. Mitt eget

parti b r riva upp reformen vid en valseger 2014, skriver Karin Wanng rd (S).

P KTH har de utomeuropeiska studenterna minskat med 90 procent.

Karin Wanng rd

Inf r h stterminen 2011 inf rdes studieavgifter f r utomeuropeiska studenter i

h gskolan. Resultaten r mycket nedsl ende mellan 75 och 90 procent f rre av

dessa studenter s kte sig till Sverige. V ra samtal med n gra av Stockholms l

ros ten visar att v r region drabbats minst lika h rt.

P Stockholms universitet finns numera bara ett 60-tal avgiftsskyldiga

studenter. N stan h lften av dem f r sin avgift betald av svenska myndigheter.

P Handelsh gskolan r de cirka 20 personer. P KTH har de utomeuropeiska

studenterna minskat med 90 procent, och bara h lften av de 10 procent som

fortfarande kommer betalar n gon avgift de vriga finansieras med svenska

stipendier.

Avgifterna hade ett mycket brett st d i riksdagen n r de beslutades, ven fr n

mitt eget parti. Regeringen, som lade fram f rslaget, hade framf r allt tv

argument. Dels att svenska l ros ten skulle konkurrera med kvalitet inte med

att vara gratis. Argumentet r logiskt, men naivt. L t oss tala klarspr k.

Australien r engelskspr kigt, varmare och n rmare f r m nga asiatiska

studenter n vad Sverige r. L ros ten i Sverige har helt enkelt vissa

naturliga nackdelar i den globala konkurrensen, ven om v r utbildning har lika

h g kvalitet. Det andra argumentet f r avgifter; om svenska skattebetalare

verkligen ska st f r utbildningskostnaden f r utl ndska studenter, ska man ha

respekt f r. Men ocks det har svagheter.

Studenter fr n EU/EES-omr det r ven i dag avgiftsbefriade. Fr gan inst ller

sig d om Stockholm skulle tj na p att d rut ver attrahera studenter fr n

Asiens tillv xtmarknader, och knyta n rmare band med den unga generationen i

demokrativ gens Nordafrika? Jag r vertygad om det.

De framtida band med omv rlden som Stockholm och Sverige g r miste om kostar

betydligt mer socialt, politiskt och ekonomiskt n vad avgifterna tillf r.

Stockholmsregionen r en exportberoende region som verkar i en allt h rdare

konkurrens nedl ggningen av AstraZenecas anl ggning i S dert lje r den

senaste p minnelsen om det. Sverige och Stockholm beh ver en utbildningspolitik

som fr mjar tillv xt.

Jag menar att det r dags att se ver avgifterna helt och h llet. Enligt H

gskoleverket utg r de avgiftsskyldiga studenterna (inklusive de som finansierar

sina studier med svenska statliga stipendier) numera 4 promille av samtliga

studenter i Sverige. Det r knappast n gon acceptabel ambitionsniv f r

internationaliseringen av svensk utbildning och n ringsliv.

Om regeringen inte r beredd att se verkligheten och ompr va sin linje, borde

tminstone Stockholm f g f re i att reformera avgiftssystemet. Till t

Stockholms l ros ten att fr ng den sj lvkostnadsprincip som tvingar l ros tena

att ta ut internationellt sett h ga avgifter.

L t staten skjuta till tminstone en del av universitetens och h gskolornas

kostnader f r dessa studenter. Eller ut ka stipendieprogrammen kraftigt.

Jag r vertygad om att Stockholm och Sverige skulle vinna p att ta emot fler

utl ndska studenter. Samtidigt r det rimligt att st lla krav p dem som allra

n rmast skulle tj na p detta: l ros tena och n ringslivet.

B da dessa akt rer var alltf r passiva under den avgiftsfria tiden. St ll krav

p att l ros tena m ste ha ordentliga mottagningsprogram som visar p m

jligheterna med att stanna kvar eller att terv nda hit. St ll krav p att n

ringslivet kar sitt engagemang och sina kontakter med den h r studentgruppen

sina framtida kunder, anst llda eller rentav chefer och gare.

Till mitt eget parti: om regeringen forts tter att misslyckas med

internationaliseringen av h gre utbildning, b r vi riva upp reformen vid en

valseger 2014. Tanken med avgifterna var i sig inte s rskilt god, men utfallet

blev nnu s mre.

KARIN WANNG RD

oppositionsborgarr d (S)

H gskoleutbildning i Sverige r avgiftsfri f r den som r svensk medborgare,

medborgare inom EU/EES eller Schweiz. Medborgare fr n vriga l nder m ste sedan

h stterminen 2011 betala en avgift f r sin h gskoleutbildning.