💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3674.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
29 december 2011 kl 09:43
Nu n r mer n en vecka har g tt sedan Riksbanken s nkte sin viktigaste styrr
nta med 0,25 procentenheter har till slut alla storbanker reagerat och s nkt
bor ntorna med den kortaste bindningstiden, tre m nader.
Nischbankerna var snabba att ta till sig informationen om att Riksbankens repor
nta togs ned och s nkte n stan omg ende sina trem nadersr ntor om n inte lika
mycket. Storbankerna d remot stod passiva och s g p . Trem nadersr ntan r den
r nta som traditionellt p verkas mest n r styrr ntan f r ndras.
Bankkvartetten p Stockholmsb rsen motiverade till att b rja med or rligheten p
de mest r rliga r ntorna med att repor ntan mer eller mindre spelat ut sin
roll n r h gre kapitalt ckningskrav och kade uppl ningskostnader v ger avsev
rt tyngre. Det var den samst mmiga f rklaringen till att bor ntorna h lls kvar
p samma niv er som innan Riksbankens r ntevapen avfyrades.
4,3
procent r den billigaste bor ntan med den kortaste bindningstiden, tre m
nader. Skandiabanken har denna r nta. K lla: Comboloan
Kanske var det finansmarknadsminister Peter Normans debattartikel i Expressen f
r en vecka sedan som fick storbankerna att krypa till korset. I debattartikeln
ifr gasatte han storbankernas argumentation och gav samtidigt
Finansinspektionen i uppdrag att s tta bankernas bol n och priss ttningen p
dessa under lupp.
Dagen d rp , dan f re dopparedan, reagerade SEB, Nordea och Handelsbanken.
Nordeas listpris p bol n med tre m naders bindningstid s nktes med 0,10
procentenhet till 4,50 procent. Handelsbankens motsvarande bor nta fick en s
nkning till 4,43 procent och ven SEB parkerade sin trem nadersr nta p denna
niv . Sist ut att reagera blev Swedbank som f rst efter julhelgen s nkte sin
bor nta. Fr n och med i g r g ller 4,45 procent i r nta f r bol net med den
kortaste l ptiden.
Storbankerna motiverar dock inte sina r ntes nkningar med att de tagit fasta p
finansmarknadsministerns utspel utan h nvisar till att bankernas uppl
ningskostnader nu har minskat, i sp ren av repor ntes nkningen i tisdags. Den r
nta som svenska banker tar ut f r att l na till varandra, interbankr ntan
eller Stibor, har i dagsl get sjunkit med runt 10 punkter 0,1 procentenheter
j mf rt med niv n n r Riksbanken fattade sitt beslut om repor ntan.
Listpriset p bol ner ntorna r dock en sak, det verkliga priset som en kund f
r betala en annan.
Privatekonomer som SvD N ringsliv talat med r der hush ll med bostadsl n att f
rhandla med sin bank om bor ntan och att ocks vara otrogna, det vill s ga se
vilka niv er som kan komma i fr ga i andra banker.
I nul get har ocks m nga bor ntor med l ngre bindningstider l gre listpriser
n trem naders ntan. ven om det historiskt har l nat sig att ligga s r rligt
som m jligt kan det f r hush ll med sm marginaler vara en id att tminstone
binda en del av l net. I g r s nkte Nordea bor ntorna p l n med l ngre l
ptider med mellan 0,15 och 0,45 procentenheter. Efter s nkningen f r ett l n
bundet i tv r en r nta p 3,95 procent och ett l n bundet i fem r en r nta p
4,20 procent. Trem nadersr ntan l mnades dock of r ndrad p 4,50 procent, den
niv den hamnade p efter s nkningsbeskedet strax f re jul.
Som SvD N ringsliv ber ttade p julafton kan det nu ocks vara l ge att ven
granska andra l neformer f r krediter till bostadsk pet. Ett hush ll med stabil
ekonomi kan nu i vissa fall ven f ett blancol n, l n utan s kerhet, till en r
nta som matchar eller till och med ligger under r ntorna p hypoteksl n.
Klas Andersson Reporter N ringsliv
08-13 52 70 klas.andersson@svd.se
Hush llen l nar mer
De monet ra finansinstitutens utl ning till hush llen kade med 5,3 procent i
november j mf rt med samma m nad f reg ende r. F reg ende m nad var
kningstakten 5,5 procent.
Det visar Riksbankens finansmarknadsstatistik, som publiceras av SCB.
Penningm ngden m tt som M1, det vill s ga allm nhetens innehav av sedlar och
mynt samt avistainl ning, kade med 0,2 procent i november, j mf rt med samma m
nad f reg ende r.
F reg ende m nad minskade M1 med 0,9 procent.
Det bredare m ttet M3, som best r av M1 och ven inkluderar inl ning med vissa
villkor samt korta v rdepapper, steg med 6,3 procent. F reg ende m nad steg M3
med 7,4 procent.
Utl ningen f r bostads ndam l uppgick sammanlagt till 2115 miljarder kronor i
slutet av november, en kning med 5,6 procent j mf rt med samma m nad f reg
ende r, vilket kan j mf ras med +5,8 procent i november.