💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3666.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-03)

➡️ Next capture (2023-01-29)

-=-=-=-=-=-=-

Den hemlige kocken: Jag r ingen fanatiker

Publicerad i dag 08:58

Foto: Beatrice Lundborg Mats-Eric Nilsson hemma i sitt k k p S dermalm i

Stockholm. Han anv nder r varor efter s song n r han lagar mat. Som apelsiner p

vintern.

Mats-Eric Nilsson har blivit en symbol f r kritiken mot E-nummer och tillsatser

i maten. Med nya boken vill han visa att det finns alternativ till produkter

som inneh ller smakf rst rkare, stabiliserings medel och andra mnen som

livsmedelsindustrin anv nder.

H r r mannen som spelat en viktig roll f r upproret mot alla tillsatser i

maten. En vacker sommardag p Gotland ins g journalisten Mats-Eric Nilsson vad

glassen han och barnen nyss tit egentligen inneh ll. Han b rjade undra vad vi

egentligen s tter i oss.

Glassen blev startpunkten f r en resa bland smakf rst rkare, arom mnen, f rg

mnen, f rtjockningsmedel, stabiliseringsmedel och andra tillsatser som

livsmedelindustrin anv nder. En resa som resulterat i flera b cker med en total

upplaga p i dag 400 000 exemplar.

I h stas utkom Smakernas terkomst , men mest uppm rksamhet v ckte Den

hemlige kocken det ok nda fusket med maten p din tallrik n r den kom ut

2007.

 Jag blev fundersam ver hur sv rt det kan vara att hitta kta varor i

butiken, och ver hur de m nga tillsatserna i stor utstr ckning anv nds f r att

vilseleda konsumenten. Till en b rjan drevs jag av min egen nyfikenhet. Efter

hand m rkte jag att det fanns en ganska intensiv debatt i USA och England om

just tillsatser i v ra livsmedel. D f ddes ocks tanken p att skriva den bok

jag sj lv skulle vilja l sa, ber ttar Mats-Eric Nilsson.

Vi terv nder till den d r gotl nds ka glass-stunden. F r nio r sedan firade

Mats-Eric och familjen semester tillsammans med hans bror Bj rn och dennes

familj i somnarhuset i Klintehamn. Dagen var varm och solig. Bj rn gick d rf r

och k pte glass till alla, det blev Magnum Pistage.

 Pl tsligt b rjade han att l sa inneh llsf rteckningen och vi blev alla f rv

nade ver det som fanns uppr knat d r. Det fanns inte en gnutta pistage, utan

den gr na f rgen kom fr n spenatpulver och tv f rg mnen med E-nummer. Socker

var den enda av ingredienserna som h rde hemma i ett glassrecept, forts tter

Mats-Erik Nilsson.

I b rjan av 1970-talet fick milj k mpen och forskaren Bj rn Gillberg stor uppm

rksamhet n r han i ett nyhetsinslag i tv tv ttade sina vita skjortor i gr dders

ttningsmedel. Men efter n gra rs debatt blev det ganska tyst om vad maten

inneh ller och hur den produceras.

 F retr dare f r industrin brukar s ga att det har blivit s mycket b ttre

sedan dess. Men jag r tveksam. I dag kan en enkel kycklingmacka p Hemk p best

av 85 ingredienser. Den moderna livsmedelsindustrin framst lls som s ker och

trygg. Men r det s ? Efter glasschocken b rjade jag titta efter vad vi hade

hemma i kylsk pet och skafferiet. Det blev en n stan lika stor chock. Listan

ver tillsatser blev l ng.

Mats-Eric funderade ver vad de har f r funktion. Varf r beh ver de finnas i

maten? Och vad h nder med oss n r vi proppar i oss s m nga tillsatser? Han b

rjade l sa b cker i mnet fr n USA och Storbritannien, och tanken p att f rs

ka skriva en egen bok v xte sig starkare.

D arbetade Mats-Eric som journalist p Svenska Dagbladet. D r hade han varit

ansvarig f r tidningens gr vande reportrar och dess inrikesredaktion. N r Den

hemlige kocken kom ut var han en av de tyngsta cheferna p redaktionen.

 Jag v nde mig till flera olika f rlag, men de tyckte att en bok om tillsatser

i maten var f r smal . F skulle vilja k pa den. nd ges det ut en bok om

dagen i Sverige som handlar om mat, men d handlar det ju mest om inspirerande

receptb cker.

F rlaget Ordfront f rstod dock omedelbart bokens id och i dag har den s lts i

250.000 exemplar. De uppf ljare som Mats-Eric Nilsson skrivit har ocks f tt m

nga l sare.

 Det visar att det finns ett kande intresse f r vad maten inneh ller. M nga

blir avt nda n r de ser hur m nga tillsatser som finns i olika produkters inneh

llsf rteckning. Livsmedelsproducenterna satsar p inbjudande f rpackningar med

bilder som ska locka oss att k pa just deras vara. Men marknadsf ringen r m

nga g nger tvivelaktig och inte s llan direkt vilseledande.

Mats-Eric Nilsson ber ttar om en f rdiglagad r ksoppa som inneh ller en enda r

ka. Ja, du l ste r tt. Andelen r ka i soppan r faktiskt s liten. Han ber ttar

ocks om en kantarellsoppa som inneh ller 0,5 procent kantareller.

 En tillverkare lanserade en bl b rskexchoklad. P f rpackningen fanns bild p

m ngder av fina bl b r. Men det visade sig att det inte fanns minsta sp r av bl

b r i chokladen. Smaken kom fr n ett arom mne, s ger han.

Trots det anser Livsmedelsverket att produkten inte kan anses som vilseledande

eftersom konsumenterna inte kan f rv nta sig att det ska finnas bl b r i denna

kexchoklad.

 Men tillverkaren tog nd t sig av kritiken och best mde sig f r att f rs ka

se om det inte gick att ha med n gra torkade eller n gra f rska bl b r i

kexchokladen. Men det fungerade inte och nu l ggs produktionen av produkten ned

i februari n sta r.

Mats-Eric Nilsson pekar ocks p den f rdiga och konserverade guacamole,

avokador ra, som m nga familjer k per till tacomyset p fredagskv llen. Riktig

guacamole inneh ller v l ungef r 90 procent avokado, s ger han.

 Enligt inneh llsf rteckningen till den f rdiggjorda guacamolen inneh ller den

1,5 procent avokado. Det s ger sig sj lvt att tillverkaren m ste sa p med f

rg mnen, smakf rst rkare, konsistensgivare och andra tillsatser f r att

produkten i n gon m n ska p minna om den kta varan.

Mats-Eric Nilsson har slutat p Svenska Dagbladet. I dag skriver han b cker, f

rel ser och har en kr nika i sin gamla tidning en g ng i veckan. Han har blivit

k nd som en tillsatsernas v rsta fiende . Men r de verkligen s farliga?

 Det st rsta problemet r att tillsatserna i s stor utstr ckning anv nds f r

att skyla ver att man inte har tillr ckligt med kta r varor i produkten. Att

tillsatserna anv nds som ett slags kosmetika f r att sminka upp maten, s ger

han.

Efter Den hemlige kocken k nde m nga konsumenter sig vilsna. De tyckte att

livsmedelsbutikerna var impregnerade med E-nummer. Vad kan man egentligen k pa?

 Jag r ingen fanatiker men det finns m nga alternativ till tillsatsmaten. I

st llet f r en b ryoghurt kan man k pa en naturell yoghurt och en kartong f

rska eller frysta jordgubbar och blanda ihop sj lv.

 De svarta oliver som m nga k per och som vi f r p pizzorna r gr na oliver

som sk rdats f r tidigt och gasats f r att mogna. Sedan har de behandlats med j

rnglukonat, en f rgstabilisator med E-nummer 579, f r att beh lla f rgen. De h

r oliverna smakar inte oliver. Men i samma hylla finns kta svarta oliver,

lite dyrare men s mycket godare.

Vad tror han d om framtiden?

 M nga konsumenter har redan vaknat, och allt fler producenter vill nu minska

antalet tillsatser.

N r Mats-Eric skrev Den hemlige kocken tillverkade firman Dafg rd k ldolmar

enligt ett familje recept som inte ndrats sedan v r mormor Jenny skapade det

f r 80 r sedan . I f rpackningen fanns s s, potatis och s f rst s dolmarna.

Enligt inneh llsf rteckningen hade 67 olika ingredienser anv nts, bland dem m

nga tillsatser.

 I dag har Dafg rd en enda tillsats kvar i sina f rdiga k ldolmar. Det r ett

f rg mne som g r s sen brunare. Jag kan dessutom r kna upp en rad andra exempel

d r tillverkare tar bort tillsatser som f rut sades vara helt n dv ndiga f r

varans smak, kvalitet och h llbarhet. S jag r optimistisk.

Thomas Lerner

thomas.lerner@dn.se

Mats-Eric Nilsson

Familj: Hustrun Anna Karin samt barnen Eric, Ivar, Petter och Linnea. Hunden

Morris, en dv rgschnauzer.

Bor: S dermalm i Stockholm.

Yrke: F rfattare, f rel sare och journalist.

Bakgrund: Inrikeschef och redaktionschef p Svenska Dagbladet.

Aktuell: Med boken Smakernas terkonst (Ordfront) som kom ut h stas. Har

tidigare skrivit Den hemlige kocken , kta vara och D den i grytan (den

senare tillsammans med Henrik Ennart).

E440

eller pektin ger sylt och marmelad en fastare konsitens.

Mats-Erics Blodapelsin med hasseln tter

Under den m rka rstiden r blodapelsinerna som b st. F r att kunna anv nda dem

eller andra apelsiner i matlagning med b sta resultat b r man kunna filea dem.

Ingredienser: Blodapelsiner eller vanliga apelsiner, hasseln tter, flytande

honung och olivolja.

Sk r bort drygt en centimeter av apelsinens b da ndar . St ll frukten p den

ena av de avskurna ndarna och sk r uppifr n och ner bort skalet genom att f

lja apelsinens form. Forts tt med detta runt hela frukten tills allt skal r

borta.

Placera den nu p sidan med ena nden mot dig och sk r ut fil erna utmed

hinnorna, en efter en.

Rosta hasseln tterna i en stekpanna och hacka grovt n r de svalnat. L gg

apelsinerna i en portionssk l tillsammans med den uppf ngade saften, ringla p

lite honung, st nk ver lite olivolja och toppa med rostade hasseln tter och n

gra korn salt.