💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3454.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-03)

➡️ Next capture (2023-01-29)

-=-=-=-=-=-=-

Robotf rbud skulle ta b rsen ter till kritor

11 oktober 2011 kl 10:14, uppdaterad: 11 oktober 2011 kl 10:34 Krittavla VS

datorer

ven om robothandeln reser fr gor om b rsens ndam l, skulle ett f rbud inneb

ra en terg ng till 30-talets krittavlor. Problemet ligger inte i f rsta hand

hos de hemlighetsfulla robothandlarna, utan hos sj lva b rserna, som sj lva b

ddat f r sin f rtroendekris.

Vad r egentligen robothandel? Ingen vet, vilket g r h stens tr tande om dess

inverkan p b rsen sv rt att f rst . Sant r d remot att sj lva begreppet

robothandel har misst nkliggjort all form av automatisering inom v

rdepappershandeln. nd r det f som saknar tiden d det kostade 300 kronor

att s lja 50 aktier, bara f r att en m klare skulle trycka p en knapp.

Robothandeln r bara ett nytt uttryck f r ett teknikskifte som har p g tt i

flera decennier, d r bland annat m klaren successivt har ersatts av n got l ngt

mer f ruts ttbart och uth lligt: algoritmen.

Algoritmen r en instruktion som ger datorn i uppdrag att utf ra en uppgift p

ett f rutbest mt s tt. Den kan g ra tillsynes enkla saker, som att l sa av din

inkommande e-post och automatiskt skicka alla meddelande fr n avs ndaren sv

rmor direkt i papperskorgen. Men den kan ocks anv ndas p b rsen.

Vi f rest ller oss en pensionsfond som vill s lja 500000 aktier. Att direkt

skicka in hela ordern i marknaden r som att visa korten i poker. Priset

sjunker och pensionstagarna f r ta blodpudding. I st llet kan aff ren delas

upp i hundratals mindre delar, som portioneras ut p b rsen under flera timmar,

eller dagar.

Detta kan g ras av en m klare, vilket l nge var traditionen. I dag g rs det av

en dator.

Faktum r att robotarna i dag finns verallt. De anv nds n r sm spararen

handlar aktier via n tm klaren, de s kerst ller att det alltid g r att k pa och

s lja diverse v rdepapper, och de hj lper pensionsfonderna i f rvaltningen av

kundernas pengar.

Aktiem klaren har i det avseendet blivit en sumprunkare med

universitetsutbildning, och har helt enkelt konkurrensutsatts av ny teknik. F

ga f rv nande har dock finansbranschen s kt nya v gar att utnyttja datorns f

rdelar, d r algoritmen inte bara f tt ers tta m klaren, det vill s ga f

rmedlaren, utan ven i viss m n beslutsfattaren.

En algoritm kan i dag memorera ett v rdepappers historiska prisr relser i f rh

llande till ett annat, och blixtsnabbt k pa eller s lja n r sambanden tillf

lligt bryts.

Den kan ocks l pande l gga ut k p- och s ljsignaler i marknaden, och tj na n

gra ren p den lilla skillnaden mellan en akties k p- och s ljkurs.

I vissa fall har dessa strategier tagit extrema former, d r datorer

programmeras till att g ra tiotusentals aff rer per dygn, med f rhoppningen att

tj na ett par ren per aff r. Detta har skapat ett flimmer i marknaden som r

om jligt f r en vanlig m nniska att verblicka.

Dessa handelsstrategier, d r snabbheten r central, kallas ofta f r h

gfrekvenshandel och det r mot denna som udden av kritiken mot robothandeln har

riktats.

Samtidigt r det sv rt att se hur ett f rbud mot robothandel skulle se ut, f r

vad r det egentligen som ska f rbjudas? r det s rskilda algoritmer?

Svaret r sannolikt att eftersom robothandeln ger uttryck f r specifika

handelsstrategier, och inte en viss teknik, g r den inte att f rbjuda. Det

skulle i praktiken kr va ett f rbud mot datorer och en terg ng till 30-talets

krittavlor.

Utvecklingen kastar dock ett mindre smickrande ljus ver avregleringen av b

rsindustrin. I brist p tydliga regler har konkurrensen mellan olika

marknadsplatser banat v g f r en desperat jakt p likviditet, d r b rserna har

vertr ffat varandra i fr ga om nya regell ttnader och priss nkningar.

I Stockholm har b rsposterna f rsvunnit, samtidigt som de minsta till tna

prisintervallen i handeln minskat dramatiskt. Det har till och med g tt s l

ngt att m klarhusen kan betala extra f r att f st lla sina datorer i b rsens

datorhall, och d rmed dra nytta av att f informationen fr n b rsen n gra

mikrosekunder f re dem som inte betalar.

Dessa f r ndringar har alla tj nat till att gynna den mest extrema formen av

datoriserad handel, vilket st ller fr gor om b rsens l ngsiktiga syfte. Mest r

det ocks b rserna, mer n n gon enstaka steroiddopad robot, som banat v g f r

den f rtroendekris de nu sj lva blivit f rem l f r.

Jacob Bursell

08-725 98 21 jacob.bursell@svd.se