💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3454.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
11 oktober 2011 kl 10:14, uppdaterad: 11 oktober 2011 kl 10:34 Krittavla VS
datorer
ven om robothandeln reser fr gor om b rsens ndam l, skulle ett f rbud inneb
ra en terg ng till 30-talets krittavlor. Problemet ligger inte i f rsta hand
hos de hemlighetsfulla robothandlarna, utan hos sj lva b rserna, som sj lva b
ddat f r sin f rtroendekris.
Vad r egentligen robothandel? Ingen vet, vilket g r h stens tr tande om dess
inverkan p b rsen sv rt att f rst . Sant r d remot att sj lva begreppet
robothandel har misst nkliggjort all form av automatisering inom v
rdepappershandeln. nd r det f som saknar tiden d det kostade 300 kronor
att s lja 50 aktier, bara f r att en m klare skulle trycka p en knapp.
Robothandeln r bara ett nytt uttryck f r ett teknikskifte som har p g tt i
flera decennier, d r bland annat m klaren successivt har ersatts av n got l ngt
mer f ruts ttbart och uth lligt: algoritmen.
Algoritmen r en instruktion som ger datorn i uppdrag att utf ra en uppgift p
ett f rutbest mt s tt. Den kan g ra tillsynes enkla saker, som att l sa av din
inkommande e-post och automatiskt skicka alla meddelande fr n avs ndaren sv
rmor direkt i papperskorgen. Men den kan ocks anv ndas p b rsen.
Vi f rest ller oss en pensionsfond som vill s lja 500000 aktier. Att direkt
skicka in hela ordern i marknaden r som att visa korten i poker. Priset
sjunker och pensionstagarna f r ta blodpudding. I st llet kan aff ren delas
upp i hundratals mindre delar, som portioneras ut p b rsen under flera timmar,
eller dagar.
Detta kan g ras av en m klare, vilket l nge var traditionen. I dag g rs det av
en dator.
Faktum r att robotarna i dag finns verallt. De anv nds n r sm spararen
handlar aktier via n tm klaren, de s kerst ller att det alltid g r att k pa och
s lja diverse v rdepapper, och de hj lper pensionsfonderna i f rvaltningen av
kundernas pengar.
Aktiem klaren har i det avseendet blivit en sumprunkare med
universitetsutbildning, och har helt enkelt konkurrensutsatts av ny teknik. F
ga f rv nande har dock finansbranschen s kt nya v gar att utnyttja datorns f
rdelar, d r algoritmen inte bara f tt ers tta m klaren, det vill s ga f
rmedlaren, utan ven i viss m n beslutsfattaren.
En algoritm kan i dag memorera ett v rdepappers historiska prisr relser i f rh
llande till ett annat, och blixtsnabbt k pa eller s lja n r sambanden tillf
lligt bryts.
Den kan ocks l pande l gga ut k p- och s ljsignaler i marknaden, och tj na n
gra ren p den lilla skillnaden mellan en akties k p- och s ljkurs.
I vissa fall har dessa strategier tagit extrema former, d r datorer
programmeras till att g ra tiotusentals aff rer per dygn, med f rhoppningen att
tj na ett par ren per aff r. Detta har skapat ett flimmer i marknaden som r
om jligt f r en vanlig m nniska att verblicka.
Dessa handelsstrategier, d r snabbheten r central, kallas ofta f r h
gfrekvenshandel och det r mot denna som udden av kritiken mot robothandeln har
riktats.
Samtidigt r det sv rt att se hur ett f rbud mot robothandel skulle se ut, f r
vad r det egentligen som ska f rbjudas? r det s rskilda algoritmer?
Svaret r sannolikt att eftersom robothandeln ger uttryck f r specifika
handelsstrategier, och inte en viss teknik, g r den inte att f rbjuda. Det
skulle i praktiken kr va ett f rbud mot datorer och en terg ng till 30-talets
krittavlor.
Utvecklingen kastar dock ett mindre smickrande ljus ver avregleringen av b
rsindustrin. I brist p tydliga regler har konkurrensen mellan olika
marknadsplatser banat v g f r en desperat jakt p likviditet, d r b rserna har
vertr ffat varandra i fr ga om nya regell ttnader och priss nkningar.
I Stockholm har b rsposterna f rsvunnit, samtidigt som de minsta till tna
prisintervallen i handeln minskat dramatiskt. Det har till och med g tt s l
ngt att m klarhusen kan betala extra f r att f st lla sina datorer i b rsens
datorhall, och d rmed dra nytta av att f informationen fr n b rsen n gra
mikrosekunder f re dem som inte betalar.
Dessa f r ndringar har alla tj nat till att gynna den mest extrema formen av
datoriserad handel, vilket st ller fr gor om b rsens l ngsiktiga syfte. Mest r
det ocks b rserna, mer n n gon enstaka steroiddopad robot, som banat v g f r
den f rtroendekris de nu sj lva blivit f rem l f r.
Jacob Bursell
08-725 98 21 jacob.bursell@svd.se