💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3088.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content

View Raw

More Information

⬅️ Previous capture (2021-12-03)

➡️ Next capture (2023-01-29)

-=-=-=-=-=-=-

Manicken som f r ndrade livet

Publicerad 2011-05-02 14:10

Foto: Anna-Lena Mattsson Love di Marco och Maryam Drame har fasta abonnemang

som till ter dem att anv nda sina mobiler s mycket de vill.

Love di Marco och Maryam Drame lever med sina mobiler dygnet runt. De mejlar,

sms:ar, surfar, lyssnar p musik och mycket mer. Men det r inte bara f r unga

som mobilen f r ndrat livet. I Insidans nya serie ber ttar vi om hur den lilla

manicken p kort tid kommit att ta en mycket stor plats.

Maryam Drame, 19 r, har haft mobiltelefon i halva sitt liv. Hon k pte sin

Iphone f r ett r sedan och skulle nu ha sv rt att klara sig utan den.

Jag har blivit s sjukt bekv m. Jag anv nder den hela tiden och till s

mycket. Jag h ller kontakt med mina v nner, skickar mms och sms, mejlar,

lyssnar p musik, anv nder den som v ckarklocka och gps och kollar en massa

appar .

Annons:

De applikationer som hon anv nder mest r t gtavlan d r hon kan se n r t

gen g r, Facebook, Youtube, Sveriges Radio och internetbanken.

 N r jag kollade p l genheter nyligen anv nde jag ocks flera bostadsappar.

Och jag fotade l genheterna jag tittade p och skickade bilderna till mamma s

att hon kunde se hur de s g ut och ge mig r d. Det var j ttepraktiskt.

Sedan ett r har Love, 20 r, ocks en Iphone och den har verkligen f r ndrat

hans liv.

 Tidigare brydde jag mig inte s mycket om vilka finesser mobilen hade, s ger

han.

B de Love och Maryam har fasta mobilabonnemang, vilket inneb r att de anv nder

sina mobiler hur mycket och hur ofta de vill. De st nger n stan aldrig av dem,

ven p natten r de p slagna bredvid s ngen. Att inte kunna n andra och

inte kunna bli n dd tycker Love skulle k nnas konstigt.

 N r jag r ute och reser kan det g en dag utan att jag haft kontakt med n

gon via mobilen. Ingen har ringt, jag har inte ringt, ingen har skickat sms och

inte jag heller. Det r en konstig, men sk n, k nsla. Ibland t nker jag p hur

snabbt det har g tt att bli beroende av mobilen.

I dagarna flyttade Maryam till sin nyink pta lilla l genhet p 18 kvadratmeter

p S dermalm i Stockholm. Fr n l genheten tar hon sig tidigt p morgnarna till

Centralen f r att ta t get till Nyk ping d r hon studerar.

Hon g r ofta med h rlurarna i ronen och f rvarar Iphonen i jackfickan f r att

kunna ha den snabbt tillg nglig. Ofta tittar hon p mobilen uppemot tta tio g

nger i timmen, s ger hon.

 S fort jag f r en stund ver eller v ntar p n gon tar jag upp den. Jag

kollar om n gon har mejlat eller sms:at eller s kollar jag in en app.

F r hennes sociala liv betyder mobilen n stan allt, tycker hon.

 Det r med den jag kommunicerar med m nniskor. Med den blir man mer flexibel,

man beh ver inte boka in m ten direkt. P helger tr ffas man l ttare ute n

gonstans tack vare att man kan messa varandra eller ringa.

Love anv nder mobilen mycket, kanske tre fyra timmar varje dag, privat och i

jobbet som projekt ledare.

Jag pratar, sms:ar, har den som kalender, l ser och skickar mejl, s ker

information p n tet, letar efter telefonnummer, bokar biljetter och anv nder

den som karta. P ett s tt finns hela mitt liv i mobilen.

Under viktiga m ten p jobbet har Love den p ljudl st, ibland ocks n r han tr

ffar v nner och talar med dem om n got mer allvarligt.

Mobilen har inneburit en frihet som betyder att man inte beh ver detaljplanera

allt, s ger Love. Men samtidigt kan k nslan av att hela tiden vara ppen mot

omv rlden g ra en mer s rbar.

 Det har ocks blivit allt mindre accepterat att inte ha mobilen p . Den har f

tt en mer central plats f r de flesta p jobbet och privat. Att n andra och

kunna bli n dd r allt viktigare. Folk blir sura om mobilen inte r p .

 Jag best mmer allt mindre konkret med mina kompisar, till exempel om, n r och

var vi ska ses: Vi h rs om det , Ring n r du r klar , Messa n r du n rmar

dig .

D remot tycker han inte att mobilerna gjort att samtalen blivit l ngre och

djupare.

Maryam anv nder sms mer n hon ringer. Skickar hon sms till en kompis f rv ntar

hon sig ett svar ganska direkt.

 Annars undrar man ju n stan vad som har h nt! Men visst, alla r upptagna

ibland. Jag r d remot otroligt kontaktbar, n stan f r kontaktbar. Ibland

skulle jag m bra av att ha p ljudl st oftare. Om man tr ffar en kompis kan

det vara sv rt att vara i nuet om telefonen ringer hela tiden.

 Mamma d remot, hon kan ta en timme p sig att svara p ett sms fr n mig, ven

om det handlar om en enkel fr ga som det tar fem se kunder att svara p .

Love di Marco fick sin f rsta mobiltelefon n r han var tolv r. Det var en

mycket enkel mobilmodell som verkligen inte var inne . Han anv nde den f r att

prata och skicka sms. Maryam fick sin f rsta mobil i elva rs ldern. Den hade

antenn, var stor och svart och ganska otymplig om man j mf r med dagens n tta

mobiler och smartphones.

 Jag hade tjatat ganska l nge, mest f r att kompisarna hade. Mamma var r dd f

r str lning och ville att jag skulle ringa s minimalt jag kunde. Jag sms:ade

kompisar och ringde hem till mina f r ldrar.

I dag har redan sm skolbarn en egen mobil. Love skulle inte ge sina barn en

mobil s tidigt. Han tror att den kan ge en falsk k nsla av att ha hela v rlden

i sin hand, all kunskap och all information.

 Man r knar tal med mobilens minir knare inte i huvudet. Googlar recept i st

llet f r att r ra ihop n got av det man har i kylen och skafferiet. Man

googlar fakta utan att ha n gon k llkontroll och f rlitar sig p andras kunskap

hela tiden.

Hur tror ni att det var att leva som ton ring utan mobil f r tjugo r sedan?

 Det var nog inte lika snabb och flyktig kommunikation mellan m nniskor. D

kunde man sitta i timtal och prata i sina fasta telefoner, s ger Love.

  h, det var nog mycket softare, svarar Maryam. Kanske f rlorade man mer tid,

men man klarade sig nog nd ? I dag ska allting g s himla fort, v ntar man p

n gon och personen r fem minuter sen b rjar man genast att ringa eller messa.

Thomas Lerner

thomas.lerner@dn.se

Emma Lofors

emma.lofors@dn.se

Den moderna mobiltelefonins historia

1956 lanserade Ericsson och det svenska televerket (nuvarande Telia Sonera) v

rldens f rsta helautomatiska mobiltelefonsystem. Det fick som mest ett 100-tal

anv ndare, bland annat jourl kare.

1981 lanserades NMT, den f rsta egentliga mobil telefonin. Tio r senare fanns

det tio miljoner abonnenter i Norden.

1991 lanserades det digitala GSM-systemet. D fanns det 16 miljoner mobilanv

ndare i hela v rlden.

2002 presenterades den tredje generationens mobiltelefoni, kallat 3G. D fanns

det 1,17 miljarder mobilanv ndare i hela v rlden.

2006 fanns det 2,5 miljarder mobilanv ndare i v rlden.

2008 fick fem teleoperat rer licenser p att bygga upp n t f r 4G, den fj rde

generationens mobiltelekommunikation, i Sverige. Utbyggnaden p g r nu runt om i

landet.

2010 fanns det 5,3 miljarder mobilanv ndare i v rlden. Under ret tillkom 675

miljoner nya abonnenter. 1,4 miljarder h rlurar f r mobiltelefoner s ldes.

2013 ber knas nio av tio svenskar ha en egen smartphone.

S h r anv nder vi v ra mobiler

Anv ndningen av alla sorters olika mobiltj nster (sms, mms, internet med

mera) r st rst bland unga.

Ton ringarna (16 20 r) r de verkliga h ganv ndarna av sms. N ra fyra av tio

(38 procent) i denna lders grupp skickar i snitt fler n tjugo sms per dag.

97 procent av befolkningen i Sverige har i dag mobiltelefon, varav n stan alla

anv nder den f r privat bruk. F r drygt tjugo r sedan var motsvarande siffra

10 procent.

Det finns i dag ver elva miljoner mobil abonnemang och ver fem miljoner fasta

teleabonnemang i Sverige.

I en enk t i h stas svarade 4.000 svenskar mellan 16 och 75 r p fr gor om hur

de anv nder sina mobil telefoner. Var femte tillfr gad anv nder mobilen f r

socialt umg nge (MSN eller Facebook) och k per biljetter till t g, buss eller

bio via den.

N stan lika m nga lyssnar p musik via internet och en av tjugo tittar p tv i

mobilen.

Var tionde svensk l ste r 2009 nyheter i mobilen minst en g ng i veckan, det

r n stan en f rdubbling j mf rt med ret innan. kningen har fortsatt sedan

dess.

Var femte svensk i ldrarna 16 85 r anv nde r 2009 internet i mobilen minst

en g ng i veckan. Det r en f rdubbling j mf rt med 2008 d motsvarande andel

var 9 procent. kningen har fortsatt sedan dess.

K lla: Post- och telestyrelsen (PTS), SIFO samt Dagspresskollegiet

Liten ordlista

Smartphone. Modern typ av peksk rmsmobil, exempelvis Iphone.

App. F rkortning av applikation , ett program som man laddar ned till sin

smartphone. Till exempel Twitter, Facebook, Sveriges Radio och olika musik- och

v dertj nster, fr gesporter, spel med mera.

Att messa . Skicka ett textmeddelande med mobilen.

Mms. Bildmeddelande som man skickar med mobilen.

Bj rn Ranelid, f rfattare:

Jag skaffade min f rsta mobiltelefon den 6 juni r 2002. Jag anv nder den

dagligen och har inga hemliga eller dolda nummer, trots att jag kan f cirka

femtio olika samtal under ett dygn. Den r till mycken hj lp n r jag reser och

arbetar. Jag r der ver n r jag skall vara tillg nglig p telefonen eller inte

vara det. Om jag s ker en v g eller ort under mina uppdrag runtom i Sverige

eller om jag snabbt beh ver n min hustru och mina barn s r den till stor gl

dje.

Lars Lerin, konstn r:

Jag skaffade min f rsta mobil runt millennieskiftet. Jag anv nder s llan den

fasta telefonen, och brukar helst vilja prata i mobilen n r jag k r bil. Det

kanske inte r s lyckat, men jag brukar passa p att utnyttja tiden d . Helst

pratar jag med mamma. Annars r det mesta korta besked till och fr n ytterv

rlden. Jag anv nder inte mobilen till e-post och s vidare. Rent praktiskt har

mobilen gjort livet lite enklare eftersom jag l ttare kan bli n dd. Men jag l

ter inte den p verka vardagen i vrigt.

Louise Hoffsten, bluess ngerska:

Jag skaffade mobil f r kanske tio r sedan, minns inte vilken modell det var

och hur den s g ut. Jag anv nder den f r att prata i f rst s. Sedan en m nad

har jag en mobil d r jag kan l sa mejl, samt anv nda som kalender och mycket

annat. Jag r ju ofta ute och upptr der runt om i landet. D r det bra att

vara l ttn dd och att ha koll p almanackan. I b rjan h ll mobilen p att ta

ver mitt liv, och jag blev n stan beroende. S fort det ringde avbr t jag det

jag h ll p med. Men s kom jag p att jag kunde ha min mobil i tyst l ge och

det blev r ddningen. Nu kan jag kolla n r jag sj lv vill om jag f tt n gra

samtal eller sms.