💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 3052.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Publicerad 2011-04-13 19:11
Finansminister Anders Borg chattade med DN.se:s l sare om v rens
budgetproposition direkt efter Riksdagsdebatten.
moderator: Nu b rjar strax chatten med finansminister Anders Borg. V lkomna!
Peter: Varf r h vdas det envist att det g r bra f r Sverige n r vi stadigt
sjunker i v lf rdsrankingen, har 25-30% ungdomsarbetsl shet, industri f
rsvinner ur landet och jag tror de flesta ocks upplever att samh llsservicen
blivit s mre? G r v ra skattepengar bara till att r dda banker (och g da
Rothchilds mfl) nuf rtiden?
Anders Borg: Sverige har kommit tillbaka efter krisen snabbare n vi och andra
bed mare r knat med och samtidigt har arbetsl sheten och syssels ttningen
utvecklats starkare n befarat. Syssels ttningen f rv ntas ka med n got ver
300.000 personer tyder det p att svensk ekonomi fungerar b ttre n tidigare.
Svenska staten har inte f rlorat en enda krona p bankst d, utan har tv rtom
gjort inte obetydliga f rtj nster p de st d som varit n dv ndigga. Samtidigt
lever vi i en tuff ekonomisk milj och har all anledning att vara f rsiktiga
ocks fram ver.
meron: Hej finansminister Borg. Varf r kan inte inkomsttaket f r studenter
lyftas ytterligare? Dagens tak r alldeles f r l gt satt. Om det inte g r att
genomf ra, varf r inte d inf ra skatterabatt t arbetande studenter? mvh
Anders Borg: Vi har precis kat inkomsttaket f r studenter, det sk fribeloppet.
Det r bra f r studenter att arbeta. Att ha haft extraarbeten under studietiden
g r det l ttare att snabbt komma in p arbetsmarknaden efter examen. Vi har
inte avviserat n gon ytterligare h jning av fribeloppet.
Andreas Engman 721101: Hej Anders... Bra jobbat av dej och regeringen, jag
delar er syn pa vad som gor Sverige till ett bra land... Vad som inte ser sa
bra ut ar alla artiklar om hur sjuka och utforsakrade behandlas... Det ar ju
omojligt for dej att komentera enskilda fall, kan ju bero pa hypokondri och
arbetsovilja... Men ett valfardsammhalle kan och far inte ga under en viss
grans av vard, da ar det inte vart namnet valfard... Vad kan man gora at det
och hur mycket pengar ar det vi pratar om i sammanhanget...
Anders Borg:
Sjukf rs kringsreformen har haft effekter p sjukskrivningarna. De l nga
sjukfallen, ver ett r, har minskat fr n 80.000 personer h sten 2006 till ca
20.000 personer vid samma tid f rra ret. Tidigare f rtidspensionerade
60.000-70.000 personer per r, medan motsvarande siffror nu ligger strax ver
10.000 personer per r. Samtidigt har inte reformen i alla delar fungerat som
vi nskat och avsett. Det r bra att vi nu kan g ra vissa justeringar, ppna f
r ett tydligare undantag som g r att m nniskor kan stanna kvar i f rs kringen n
r det r uppenbart att de inte kan jobba, att rehabilitering s tts in tidigare
och att fler tg rder riktas till denna grupp. Vi lovar att forts tta att f lja
detta noggrannt.
Amanda: Varf r r det en s dan fokusering p jobbskatteavdragen? Jag skulle
hellre vilja se att fokus flyttades till vad vi f r f r den skatt vi betalar.
r den skatt vi betalar tillr cklig f r att f t.ex. fungerande t g, h gre
personalt thet p f rskolorna och bra v rd. r svaret alltid effektivisering
och avreglering? Kan det helt inte helt enkelt vara s att det saknas medel?
Anders Borg:
Arbetslinjen, d r jobbskatteavdraget r en viktig del, r avg rande f r att
pressa tillbaka arbetsl sheten och ka syssels ttningen. Det r avg rande att
fler arbetar och fler timmar arbetas om vi ska klara v lf rd och trygghet fram
ver. Det kan s kert beh va tillf ras pengar p olika omr den, t.ex.
infrastrukturen som du n mner, men det r centralt att fler kommer i arbete och
d r jobbskatteavdraget viktigt. Vi vill bygga trygghet genom att fler f r
chansen att jobba.
Simon WN: Hej Borg, jag t nkte h ra hur du ser p det stora problemet med l g
investeringsgrad i n ringslivet? Under 2010 l g den p 14,6% i Sverige och vi
skulle beh va l ngsiktigt en p rligen ver 30% i dagens f rdelningar mellan
arbetsinkomst och kapitalinkomst. Detta kan man ju ven teoretiskt dra som
realt l ngsiktigt skall vara den grad f r att inte anv nda framtida kapital.
Med andra ord konsumerar samh llet i stort 580-600 miljarder rligen av
framtida tillg ngar. hur anser ni att l sa detta?
Anders Borg:
Det r viktigt att vi har ett bra f retagsklimat s att det l nar sig att
investera i produktionsf rm ga i Sverige. Sverige har goda f ruts ttningar f re
f retag, men det beh ver g ras mera. Vi f resl r nu bl.a. f renklad
expertskatt, mer f rm nliga 3:12-regler och vissa andra skattel ttnader. Ur
detta perspektiv kan ocks offentliga investeringar, t.ex. i infrastruktur
spela en roll.
Stefan R: Med tanke p privatisering/bolagisering av statliga/kommunala bolag/
verksamheter... Tycker ni verkligen att verksamheter/bolag fungerar b ttre som
vinstdrivande/i privat go eller r det av ideologiska sk l som ni f r den
linjen? Exempel som j rnv gen, kraftverken samt mindre verksamheter som
dessutom r finansierade via skattesedeln t ex ldrev rd, dagis och skolor
visar ju p att det inte funkar s bra... ?
Anders Borg:
Vi m ste vara pragmatiska. Det r naturligt att staten ger f retag som
Vattenfall och LKAB och d ska vi s kra att de sk ts v l. Detta r f retag som
utg r en del av v r ekonomiska ryggrad. Samtidigt r det klokt att minska v rt
gande i banksektorn. Finansiella f retag r, som vi upplevt de senaste ren,
riskfyllda och vi ska inte riskera att tvingas sk ra i v lf rden f r att banker
f rlorar pengar. Att amortera p statsskulden r klokt: den som r satt i skuld
r aldrig fri, som G ran Persson s klokt uttryckte saken.
Gustav T: Hej, jag uppskattar er poliK, men vill g rna veta hur ni t nker runt
ungdomsarbetsl sheten. Som jag f rst tt vill ni inf ra en form av
introduktionstid med praktikl n samt l tta p anst llningsvillkor. Likt
danmark, frankrike och spanien.Detta f r att g ra intr de till arbete l ttare.
Med egen erfarenhet av detta i spanien s finns en stor risk detta s tts i
system av f retag och att m nga ungdomar f r g m nga r utan fast jobb(p
verkar m jlighet att skaffa l n/familj/etc).Hur hanterar ni det?
Anders Borg:
Sverige har inte klarat ungdomsarbetsl sheten v l. I Nederl nderna, Tyskland
och sterrike, som ju r l nder som har en arbetsmarknad som i vrigt p minner
i m ngt och mycket om Sverige, ligger ungdomsarbetsl sheten l gre n bland
ldre. I dessa l nder sker yrkesutbildningen genom l rlingssystem och omfattande
praktiktj nstg ring. Vi har anledning att l ra av detta. Vi har ocks f
reslagit ett s.k. l rlingskontrakt, som ska g lla utanf r gymnasieskolans l
rlingssystem, som i praktiken inneb r en f rl ngd provanst llning f r ngre. En
f rdel med att arbeta med provanst llningar r att dessa normalt slutar med en
fastanst llning. Jag tror, som du, att vi ska akta oss f r att ka inslagen av
korttidskontrakt ytterligare eftersom det kan bidra till en tudelad
arbetsmarknad.
Anders Borg: Nu b rjar vi n rma oss slutet och en sista fr ga.
Magnus Nordlander: r det inte dags att b rja fasa ut Keynesianismen ur
budgeten snart, till f rm n f r den sterrikiska skolans ekonomi? Det
Keynesianska experimentet kan ju inte summeras som mycket annat n ett
misslyckande, inte minst med tanke p det ekonomiska tumult i form av
kreditcykler som r en inneboende del i Keynesianismens f rbiseende av m
nniskors agerande och motivation.
Anders Borg: Jag tror att vi m ste ha beredskap att vidta efterfr
gestimulerande tg rder ocks under n sta l gkonjunktur i keynesiansk anda, men
det m ste ske utifr n att vi uppr tth ller prisstabilitet och starka offentliga
finanser. Den kanske viktigaste l rdomen fr n den s.k. sterrikiska skolan
torde vara att f retagare och entrepren rer spelar en stor roll f r att tillf
ra utvecklingskraft till ekonomin. Att kombinera en f rsiktig och pragmatisk
stabiliseringspolitik (med starka offentliga finanser) med ett starkare
entrepren rskultur tror jag r m jligt. Kanske lite sterrikisk keynes.
moderator: D avslutar vi chatten! Det har kommit in m nga fr gor och tyv rr
hinner inte alla f svar. Tack alla som medverkat och tack till Anders Borg f r
svaren!