💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2758.gmi captured on 2021-12-05 at 23:47:19. Gemini links have been rewritten to link to archived content
⬅️ Previous capture (2021-12-03)
-=-=-=-=-=-=-
Publicerad i dag 07:13
Statsminister Fredrik Reinfeldt vill minska deltidsarbetet bland kvinnor, ber
ttar han i en DN-intervju. Han funderar nu ver f r ndringar som ska kunna
avlasta kvinnor s att de kan arbeta mer.
En v ldigt stor del av de kvinnor som arbetar jobbar deltid. Det terspeglar
ett samh lle d r kvinnor tar ett stort ansvar f r oavl nat arbete i hemmet och
balanserar det med att g ned i arbetstid. Men det r m nga g nger inte bra f r
kvinnorna. Det kan leda till s mre pensionsutveckling och s mre m jligheter att
st p egna ben med en egen ekonomi. Det r en frihetsinskr nkning, s ger
Fredrik Reinfeldt.
F rra ret arbetade 767 000 kvinnor deltid. F r m nga, anser han.
Annons:
Vi beh ver skapa ett arbetsliv d r vi kan uppmuntra kvinnor till att jobba
mer. G ra karri r. Vi m ste kunna hitta ett samh lle d r vi avlastar.
Hur ska ni g ra det?
Vi arbetar med j mst lldhetsbonusar (som f r ldrar som delar p f r
ldraledighet f r i form av ett skatteavdrag, DN:s anm) och med framv xten av en
servicemarknad d r man kan k pa tj nster. F rut har s dana tj nster varit f
renade med skuldbel ggande ver att vara en d lig mamma och en d lig fru.
Kvinnor har trott att man m ste st och slita och baka bullar och tv tta och h
lla ordning p alla mats ckar och inte gl mma en enda tr ning. Men det r om
nskligt i v r tid och med det tempo vi lever i.
V gen bort fr n detta m ste bli st d. Jag tror inte att det r cker med hj lp
fr n ldrande f r ldrar eller att hitta en j mst lld man som tar sin del av
ansvaret. J mst lldhetsbonusar och rut-reformer beh ver v xa ut och n fler,
breda LO-grupper. Det beh vs ocks en bra och kvalitativ f rskola s att man
inte sitter p jobbet och oroas ver hur barnen har det.
Fredrik Reinfeldt har f tt en plastgran med r da kulor i sitt redan tidigare
ganska opersonliga mottagningsrum. Det r hans femte julgran i Rosenbad. N r
han fick sin f rsta tog han jullov fr n en utbredd kritik f r hastiga och l
ngtg ende reformer. I r firar han jul efter att en kritikerk r fr n b da
sidorna blockgr nsen varnat f r regeringstr tthet och id torka. Det r en
kritik som han sl r ifr n sig samtidigt som han oroar sig f r att bli
deformerad av makten.
Jag tycker mig ha sett att alla m nniskor med makt deformeras. Hotet r den
sj lvcentrering som f ljer. Jag tror att alla med makt riskerar att bli sj
lvupptagna f r det r s v ldigt mycket som utg r fr n den egna personen.
Har du uppt ckt n gra tecken p deformation hos dig sj lv?
Under senare r har jag blivit mer allvarstyngd. Jag har inte lika l tt till
skratt som jag hade tidigare. Det f ljer av att det r mycket som r sv rt i v
rlden och i Sverige och med det ansvar jag har. Det har delvis f r ndrat mig, s
ger han.
Risken f r id torka och regeringstr tthet r d remot inget som bekymrar
statsministern.
Jag upplever det inte s . Jag reser ofta i Sverige och det r v ldigt s llan
jag f r h ra den synpunkten. r det n gon inv ndning jag f r s r det att det
ibland g r f r fort i f r ndringen.
Hur ska du undvika att bli rege ringstr tt?
Det handlar om att se vanliga m nniskors utg ngspunkt. Om m nniskor upplever
att vi pratar om andra samh llsproblem n de sj lva ser s f r de k nslan av
att politiker finns till f r sig sj lva och pratar om n got de inte f rst r.
Det kan drabba vilket parti och vilken regering som helst, och det leder till
att man tappar f rtroende och inte blir omvald.
Vad betyder Moderaternas starka opinionsl ge f r allianssamarbetet?
Utan Moderaternas f rnyelse och f rm ga att attrahera v ljare fr n
Socialdemokraterna s hade vi inte haft en alliansregering. Sedan ska vi forts
tta att utveckla ett samarbete som skapar ett merv rde f r alla allianspartier.
Det har funnits tankar om att alliansen skulle kunna g fram som ett parti.
Lever de tankarna?
Varje g ng jag har fr gat mina kolleger s har de sagt att de inte har nskat
den h r typen av kartellbildningar eller valsedelssamarbeten.
N r fr gade du senast?
Inf r valet 2010. Den h r diskussionen fanns b de inf r valet 2006 och 2010.
Jag tror i grunden p en allians fortsatt byggd p fyra sj lvst ndiga partier.
Jag tror att drivkraften att vilja v xa g r partierna b ttre. Men jag fr gade
nd inf r det h r valet. Vi bildades ju 2004 och nu sex r senare s finns det
alltid tid att g ra en utv rdering och blicka fram t. D tycker jag att det r
naturligt att vi inte utesluter n gonting. Men min utg ngspunkt kommer att vara
fyra sj lvst ndiga partier i samverkan, verenskommelser p sakomr den och ett
gemensamt valmanifest.
r det t nkbart att Moderaterna ensamt bildar regering?
ver den tid jag kan verblicka ser jag att vi beh ver alliansformatet f r
att kunna utg ra ett rege ringsalternativ.
Den verskuggande utmaningen som Fredrik Rein feldt ser de kommande ren best r
i att f m nniskor med d lig utbildning att komma in p en arbetsmarknad som st
ller allt h gre krav. I en del andra l nder f r dessa personer arbeta till
mycket l ga l ner. I Sverige f rhindrar l neavtalen att det inr ttas
heltidsjobb med l ner som det inte g r att leva p .
Den stora fr gan r: g r det att med liten eller ofullst ndig utbildning
hitta den typ av mer okvalificerade jobb som f rr fanns och samtidigt n de h r
l neniv erna?
Svaret r v ldigt ofta: nej, inte riktigt. Stora grupper har hamnat i ers
ttningssystemen vid sidan av arbetsmarknaden, och s ska det inte vara.
Regeringen utvecklar nu en politik som syftar till att fler ska arbeta och f r
att utsatta grupper ska bli mer attraktiva att anst lla. Hittills har det
handlat framf r allt om unga, ldre och personer som r f dda i utlandet. Men
nu st r allts kvinnorna n st i tur.
Hans Olsson
hans.olsson@dn.se
Ewa Stenberg
ewa.stenberg@dn.se