💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2917.gmi captured on 2021-12-03 at 14:04:38. Gemini links have been rewritten to link to archived content
-=-=-=-=-=-=-
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) v xte med 7,3 procent under fj rde
kvartalet 2010 j mf rt med samma period ret innan. J mf rt med tredje
kvartalet i fjol v xte BNP med 1,2 procent, enligt Statistiska centralbyr n
(SCB).
F r SBAB:s chefsekonom Tomas Pousette var BNP-siffran f r fj rde kvartalet en
positiv verraskning. Han hade r knat med en tillv xt p 6,5 procent.
Att det g r starkt, det visste vi. Men att det var s pass mycket var lite sv
rt att r kna hem, s ger Pousette.
Annons:
Det r full fart i svensk ekonomi!
Han konstaterar att tillv xten, ven om den var lite h gre n v ntat, ligger "i
trakten av vad Riksbanken har r knat med".
F r Riksbankens del r v l det h r en bekr ftelse av att man ligger r tt
penningpolitiskt.
Hush llens konsumtionsutgifter kade med 4,3 procent och offentliga
konsumtionsutgifter med 4,5 procent. Lagerinvesteringar bidrog med 1,5
procentenheter till BNP-utvecklingen.
Exporten kade med drygt 13 procent och importen med knappt 13 procent.
Fasta bruttoinvesteringar kade med 9,8 procent.
Produktionen inom n ringslivet kade med 9,9 procent.
De varuproducerande branscherna steg med 17 procent och de tj nsteproducerande
med 6,5 procent. Syssels ttningen i hela ekonomin, m tt i antalet arbetade
timmar, kade med 2,8 procent och antalet sysselsatta med 2,4 procent.
BNP-siffrorna var h gre n vad analytiker hade r knat med. Enligt Reuters
sammanst llning trodde de i genomsnitt p en tillv xt p 7,0 procent i rstakt
och 1,0 procent j mf rt med f reg ende kvartal.
Det var hush llens konsumtionsutgifter som gav det st rsta bidraget till
BNP-utvecklingen, enligt SCB.
De starkaste bidragen till hush llens kade konsumtionsutgifter kom fr n ink p
av bilar. Starka bidrag kom ven fr n utgifter f r hemelektronik, konsumtion
utomlands samt utgifter f r br nsle och el.
Den nya BNP-siffran inneb r att tillv xtrekordet f r enskilt kvartal, som slogs
s sent som under tredje kvartalet, putsas ytterligare. En h gre siffra har
inte uppm tts sedan 1970, d kvartalsm tningarna b rjade.
Statistiken fick svenska marknadsr ntor att stiga n got, men den hade ingen st
rre inverkan p kronkursen.
Under hel ret 2010 v xte BNP med 5,5 procent j mf rt med ret f re. ven det r
den st rsta uppg ngen sedan 1970. Under 2009 krympte BNP med 5,3 procent.
Svensk ekonomi v xer p bred front. terh mtningen forts tter med positiva
signaler ven fr n arbetsmarknaden. Det betyder ju att Riksbanken med st rsta
sannolikhet kommer att forts tta h ja r ntan, s ger Annika Winsth, chefsekonom
p Nordea.
Att arbetsmarknaden utvecklas v l och att de arbetade timmarna kar g r att
hush llen st r v l rustade f r kommande r nteh jningar, enligt Winsth.
Att man f r en s stark siffra, en tillv xt p ver sju procent, skapar ocks
en positiv psykologisk effekt och ett sj lvf rtroende f r svensk ekonomi som r
viktigt. Det h r r n got helt annat n n r krisen var som v rst, s ger Annika
Winst.
Rekordh g BNP-tillv xt
ANALYS | Leif Petersen
Publicerad: 1 mars 2011, 10.28. Senast ndrad: 1 mars 2011, 10.48
2011-03-01 10:28:55
Sveriges BNP v xte med 7,3 procent under fj rde kvartalet 2010 - rekordmycket
och mer n analytikerna f rv ntat. SvD:s makro-reporter Leif Petersen reder ut
och ger svar p vad den siffran r v rd.
Svensk ekonomi v xer med 7,3 procent under sista kvartalet 2010. r det
verraskande?
Det r mycket h ga tal och under tredje kvartalet var tillv xten 6,9 procent.
Det flesta bed mare v gade inte riktigt tro att BNP f r fj rde kvartalet skulle
bli h gre n s .
Hur h gt r en tillv xt p 7,3 procent?
Det r niv er som endast snabbv xande asiatiska ekonomier n r. D rf r pratar m
nga om att Sverige r en tigerekonomi. Det r den h gsta siffran som uppm tts
sedan kvartalsm tningarna b rjade 1970.
r Sverige en tigerekonomi?
Nej. En tigerekonomi r ett land med uth lligt h g tillv xt. Svensk ekonomi v
xer visserligen mycket starkt j mf rt med n stan alla andra utvecklade
ekonomier men tillv xter p 6 eller 7 procent r tillf lligheter.
Varf r v xer ekonomin s starkt?
Sveriges exportindustri r anpassad till den efterfr gan som finns runtom i v
rlden n r konjunkturen r p v g upp t. Svensk ekonomi r stabil och hush llen
v gar konsumera. D rf r har hush llen handlat bilar, rest utomlands, k pt
hemelektronik och betalat mycket pengar f r en allt dyrare el och bensin.
Varf r h ller inte tillv xten den h r takten ven i forts ttningen?
Under 2009 hade svensk ekonomi en djup nedg ng i samband med finanskris och l
gkonjunktur. N r kvartalen j mf rs med motsvarande kvartal ett r f re s r
det svaga kvartal som man j mf r med.
Nu b rjar dock j mf relsekvartalen att bli starkare och dessutom finns m nga
tecken p att konjunkturen bromsats upp. Det blir fortfarande bra siffror men
kningstakten avtar.
F r hel ret 2010 var tillv xten 5,5 procent. r det en bra siffra?
Det r en mycket bra siffra. SCB som tar fram statistiken skriver att det r
den st rsta uppg ngen sedan 1970. Som j mf relse tror bed mare att tillv xten i
r blir drygt 4 procent och 2012 r tillv xten under 3 procent.