💾 Archived View for gmi.noulin.net › mobileNews › 2907.gmi captured on 2021-12-03 at 14:04:38. Gemini links have been rewritten to link to archived content
-=-=-=-=-=-=-
Risken att bli avlyssnad r inte enda anledningen till att kryptera sina
chattar p n tet. Potentiellt kan kunskapen r dda liv, menar Christopher
Kullenberg.
Kullenberg r doktorand i vetenskapsteori vid G teborgs universitet och f
rfattare till boken Det n tpolitiska manifestet . Enligt honom finns flera
anledningar till att l ra sig det h r med kryptering ven om det kan tyckas
kr ngligt.
Det uppenbara sk let r det r l tt att avlyssna n gon annan p internet. Om
man vill prata med sina v nner utan att n gon lyssnar s r enda s ttet att
kryptera fr n sig sj lv till den man r i kontakt med.
Annons:
I dag erbjuder flera kommersiella bolag kryptering som f ljer med de egna
produkterna. Ett s dant exempel r Skype. Men ven om intentionen r god s
kvarst r problemet att f retaget Skype fortfarande kan ta del av dina samtal
och chattar.
Ett exempel d r r att kinesiska staten kan ta del av Skype information; den
kan ocks avlyssna Skype. D har vi genast ett problem, s ger Christopher
Kullenberg.
Men om det nu r s vikigt att kryptera sin information, varf r r vi s d liga
p det?
Dels r det en teknisk tr skel att verstiga. Dels tycker vi inte att det r
v r uppgift att g ra det. Vi t nker att v r bank ska ta ansvar f r krypteringen
s att v ra kreditkort skyddas. Samma sak g ller n r vi chattar.
Det r s llan vi t nker p att vi kan g ra det sj lva. Och att det r d det
blir b st.
Vilka r d riskerna med att inte kryptera sin information? Christopher
Kullenberg menar att faran f r gemene man brukar uppenbaras f rst d
kreditkortsnummer och konton har kapats. Och v gen dit g r ofta genom enklare
ing ngar som Facebook eller n got mejlkonto.
D r r vi generellt sett d liga p att skydda oss. Men om kaparen v l har f
tt in en fot i din sf r s letar den sig l tt vidare.
Kullenberg p pekar ocks att ett samtal mellan Stockholm och G teborg kanske
inte avlyssnas av n gon hemlig polis. Men om samtalet i st llet leder till
Egypten eller Kina s blir situationen genast en annan:
D kan man r kna med att m nga vill veta vad man pratar om. D kan man inte f
rlita sig p kommersiella tj nster som Facebook och Skype.
B sta alternativet, enligt Christopher Kullenberg, heter Off The Record
Messaging (OTR) och finns beskrivet i artikeln intill. Tumregeln r visserligen
att inget tekniskt system r att lita p till hundra procent alla program kan
kn ckas men genom att anv nda OTR h jer man ribban f r eventuella spioner
avsev rt.
Man m ste hela tiden v ga sin insats mot vad som kan h nda. Din granne kan
sannolikt inte avlyssna dig om du anv nder OTR, men skulle du prata med
Wikileaks i USA s kanske NSA skulle kn cka det.
r kryptering n got som du uppmanar gemene man att l ra sig?
Ja. Jag tycker att alla b r l ra sig att kryptera p samma s tt som alla b r
l ra sig att simma.
Om man ramlar ur en b t s r det bra att kunna ta n gra simtag. P samma s
tt r det med n tet: om man ramlar ut p ett vervaktat internet s r det bra
att kunna kryptera. Det f r ndrar inte folks liv att kunna prata s kert med n
gon, men det ger en frihet att veta hur man g r tillv ga f r att g ra det.
Dessutom, menar Kullenberg, s skulle liv kunna r ddas. Det i dag mest br
nnande exemplet har vi i Egypten.
Globalt r det h r v ldigt viktiga kunskaper. I m nga l nder r det viktigt
att kunna kommunicera utan att bli avlyssnad av styrande regim. Mycket av det
som nu p g r i v rlden skulle m b ttre om kryptering var del av det, s ger han
och h jer ett varningens finger:
Det finns alltid en risk f r att kryptering blir en politiskt br nnande fr
ga. M nga stater tycker helt enkelt inte om att de inte har fullst ndig
kontroll ver informationen. D rf r finns anledning att i framtiden f rsvara
kryptering politisk. Och f r att kunna g ra det fullt ut r det bra att veta
lite mer om hur det fungerar.
Jenny Stiernstedt
jenny.stiernstedt@dn.se